Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Finito

Det var söndagseftermiddag, den sista dagen i huset på berget. Inte bara för August…
...Han skulle inte ha något minne av en far. Men de andra?” (s. 287)

Jag valde detta citat för  att det var så starkt för mig, Henning har dött, August ska adopteras bort och de ska flytta från huset på berget. Medans Lotten packar så tänker hon tillbaka på minnena, tolv år i huset, allt dem har gått igenom. Detta slog hårt för att medans jag läst denna bok så har dessa karaktärer blivit så familjära, jag har lärt känna dem och följt med dem genom allt. Det var så pass bra skrivet att det känts som om det har gått femton år på riktigt även om jag började läsa för några veckor sedan.

Det är sorgligt att Henning dog så ung (i våran standard iallafall) och att Lotten känner att hon inte har mycket tid kvar. Det var ett svårt liv dem hade, men jag är iallafall glad för dessa fiktionella karaktärer. För de flesta hade det svårt, dock hade dem också något som inte alla hade, äkta kärlek. Jag tror att det är därför det slog så hårt.


Av Fredrik Andersson