Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Kära Lotten!

                                                                                                                 6 oktober 2017 Stockholm

Kära Lotten.

Du vet nog inte vem jag är, men jag vet vem du är. Jag heter Petra och är 13 år, jag har bott en större del av mitt liv här i Stockholm och älskar staden. Jag lever i år 2017 och har fått följa dig och ditt liv i boken "Mina drömmars stad". När jag läste boken tänkte jag bara "vad häftigt" , funderade lite på om jag också skulle vilja leva på 1800-talet. Jag tänkte också på hur bekvämt vi har det i jämförelse med hur det var på era tid, hur män,kvinnor och även barnen fick slita och kämpa. Skulle nog inte vilja leva på er tid men tror att det skulle vara lärorikt.

Efter det vi lärt oss på historielektionerna och även läst boken kan jag se tydliga förändringar som skett men även likheter. Det är väldigt intressant och rent ut sagt häftigt hur Stockholm förändrats på 100-200 år.

Alla barn i Sverige har skolplik och går i skolan 9 år istället för 6 år och detta gäller oavsett om man är rik eller fattig. Efter de 9 åren i skolan kan man utbilda sig vidare vilket nog inte var självklart alls på er tid. Kvinnorna fick ju inte ens ha ett jobb om de var gifta, utan jobbade hemma istället.

Arbetsvillkoren har förändrats, man jobbar 40 timmar i veckan. Måndag-fredag. Många jobb har också försvunnit, Hennings jobb har t.ex försvunnit och ersatts av maskiner istället. Arbetsmiljön har också ändrats, det är inte lika farligt att jobba längre. Det har helt enkelt förändrats.

Jag vill berömma dig för hur stark du varit och hur du kämpat genom att hjälpa barnen och Henning. Du städade alltid hemmet och såg till att det ALLTID var rent, lagade mat och var en trygghet. Jag tycker det är viktigt med jämnställdhet, att alla människor ska behandlas på rätt och lika sätt. Om man blickar bakåt till 1800-talet har det skett en förändring, men inte den jag skulle vilja se. Kvinnor får fortfarande i många fall mindre lön än männen och känner sig även som objekt. Men om utvecklingen förtsätter såhär tror jag att år 2117, om hundra år att det kommer vara mycket bättre. Om vi rullar tillbaka bandet till 1921, då kvinnorna fick rösträtt. Se där! Det kan alltid bli bättre.

Hur det blir i framtiden vet ingen, jag hoppas att vi människor inte erätts av moderna uppfinningar som robotar, men att samhället fortsätter utvecklass åt det possitiva hållet.

"Det kan vara roligt att se tillbaka, men det är viktigare att se framåt. Nya problem dyker upp, nya tag måste tas"

Även om det är roligt att blicka bakåt, hur livet var så underbart som nygift måste man blicka framåt. Även om det var jobbit när Henning gick bort, beklaga den förlust du lidit, måste man ta tag i sina problem och glädja sig åt de små saker som finns i livet. Tänk på barnen, fortsätt vara stark. 

Med vänliga hälsningar Petra.


Av Petra Walther