Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Södersjukhuset

Tredje våningen uttrycker stress. De vita rockarna springer från dörr till dörr och jag snabbar på mina fotsteg en aning. Ju längre mitt mål jag kommer börjar det mörker som hemsöker stora delar av byggnaden att spricka upp. Rummen ligger som alternativ längs korridorens utdragna sidor. Jag stannar vid dörren med skylten vars namn jag känner igen. Här var det annorlunda. Här bor känslan som många i denna konstruktion av elände söker. Det är inte glädje detta rum utstrålar, det är något bättre. Tillsammans med känslan bor här en kvinna. Hon ligger i den vita sängen. Bredvid hennes säng, en pipande maskin med ett grönt penselstreck som vägrar lägga sig. Det fanns en tid då hon var en i mängden. Då hennes kala huvud blänkte och hundratals slangar stack hål på hennes livlösa kropp och fyllde henne med gifter. När jag tittar på henne nu med hennes vackra korta hår, ser jag en robot som omvandlats till en person. Det är ljust i rummet även fast lamporna är släckta.

Av Emma Säll