Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Mina Mardrömmars Stad

Solljuset stiger ur havet,
dånar i koppar och glas,
Stockholm i gryningen strålar
som var hon en krossad vas,
med ogräs från Östersjöns stränder,
med skräp från ekarnas sal,
en förorening på urbergets stränder,
Mälarens dystra vestal.

Stockholm ger mig smärta,
låt mig lämna dig nu,
du har lämnat din ungdomlig grönska,
betongens stad, det är du!
Av städer jag känner i världen
är du den stad som mist allt.
Mälaren översvämmar till havet
en blandning av dött och kallt.

Solljuset sväljs av fjärden,
det bländar för stort och för smått,
för träsjulen uppe på Söder
men även för Konungens slott.
Det porlar i livlösa strömmar,
det dånar i Mälarens famn,
det skrämmer och skänker mardrömmar,
vrålandes sjöstadens namn.

Skymningen kom som en käftsmäll
av kvällsbrisens kvävande hand.
Nu bländar solen i fönstren
på Söder och Norr Mälarstrand.
Säj, hör du gråten och tårarna
från Djurgården och Gröna Lund,
ett hejdå till Stockholm i natten

från skärgårdens vikar och sund.

Av Alvin Askwall