Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Kvarnvikens Kvarn

Kvarnvikens gamla kvarn är en kvarn som barn och vuxna cyklar förbi när de ska bada på Kaanans bad. Kvarnen står kvar på samma plats sedan 1882 trots rykten om att den skulle vara hemsökt av spöken och andar.

Kvarnvikens kvarn var inte bara en kvarn utan också ett sågverk som gjorde plank och virke.  Snuskungen Knut Ljunglöf var Svergies rikaste man på sin tid och han bodde sommartid i slottet på Blackeberg. Ljunglöf hade en ambition att öppna en kvarn så att han kunde sälja mjöl inne i stan. Han var van att göra affärer och såg sin chans 1778 då Eldkvarn brann i Stockholm. Eldkvarn låg där stadshuset ligger idag och den delen hade försörjt större delen av Stockholm med mjöl. Det fanns en gammal kvarn i Kvarnviken med vattenhjul. Ljunglöf rev den gamla kvarnen och byggde den nya som står kvar än idag. 

Ljunglöf byggde en räls emellan magasinet och kvarnen som skulle transportera mjöl till Kvarnens magasin eller spökhuset som barnen på 1800-talet kallade det. Kvarnen blev en lokal kvarn som hjälpte bönderna i Blackeberg.

En gård på den tiden bestod oftast av sex till sju statarfamiljer med barn så det gick åt mycket mat. När systemet med statare avskaffades 1945 så minskade mjölförbrukningen. Senare satte man in en ångmaskin i kvarnen och man började använda ångmaskinen mer än vattenhjulet som man bara kunde använda på våren då isen smälte.

Under första världskriget användes kvarnen mer men efter kriget minskade användningen. Kvarnvikens Kvarn hade fyra hus som användes. Mjölkvarnen användes för att göra mjölet, sädesmagasinet användes för att lagra säd, sågen var en utbyggnad som användes som sågkraft för att göra plankor. Mjölnarstugan var kvarnägarens hem där kvarnägaren bodde, sov och åt.

Alla fyra husen finns kvar än idag och kanalen som byggdes intill vattenhjulet finns också kvar. Kvarnen är nu ett museum och alla som vill bevara kvarnhusen kan gå med i en klubb kallad Kvarnvikens Kvarnklubb.

Kvarnen i Kvarnviken ser inte ut som en gammal kvarn längre på grund av renoveringar och ombyggnad. Man kan fortfarande köpa mjöl av kvarnen idag.

Källa: Westberg, Staden i skogen, TZW Produktion, 2011