Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Beckomberga

Det rådde brist på mentalsjukhus i Stockholm och i slutet av 1920-talet läggs ett förslag fram till Stadsfullmäktige att Beckomberga ska byggas. Man börjar bygga år 1929. 1935 står det helt klart och det är då Europas största mentalsjukhus med 52 avdelningar och 1604 platser. 

När Beckomberga var klart flyttades patienter, personal och vårdredskap dit från andra äldre mentalsjukhus i Stockholm som avvecklades.  De togs om hand av en vårdpersonal på cirka 1200 människor. 

På Beckomberga fanns det både öppna och slutna avdelningar. Den mest vårdkrävande avdelningen var Stormavdelningen som tog emot utagerande människor med svår ångest. 

Beckomberga bestod av många byggnader. Först de två stora avlånga sidobyggnaderna, en för kvinnor - Stora kvinns och en för män - Stora mans.

Det fanns bland annat en kontorsbyggnad - på fotot är det huset med klockan på - och ett kökshus. Mentalsjukhuset var inringat med ett stängsel, ungefär ett sådant som finns vid byggnadsplatser. Det var ett eget litet samhälle med eget postkontor, affär, frisörsalong och annat som en patient eller en vårdare kan behöva i livet.  

Personalbostäder byggdes, bland annat de runda husen vid korsningen Spångavägen/Bällstavägen. I några av byggnaderna ryms idag Raul Wallenbergskolan. 

Busstationen "Bromma sjukhusgrindar" har fått sitt namn från en av de stora grindar med speciell grindstuga där bud och personal kunde ta sig in till sjukhuset. Att man byggde sjukhuset på platsen  Beckomberga som då låg avsides, utanför all annan bebyggelse,  berodde på att man inte ville ha "sinnessjuka" inne i Stockholm.  

När sjukhuset byggdes var man angelägen om att anlägga en vacker utemiljö med till exempel parker, plaskdammar, växthus. Här fick många patienter arbeta för att få en meningsfull sysselsättning. Det fanns också många andra aktiviteter för patienterna, t.ex.  borstbinderi, skomakeri och ateljéer.

Ett nytt synsätt växte fram under 1980- och 90-talet.  Mentalsjukhus ansågs då ovärdigt, patienterna skulle integreras i övriga samhället och kommunerna fick ansvaret. Reformen blev inte så lyckad då många patienter for illa. Kommunerna hade för dåliga resurser och många psykiskt sjuka får inte längre någon vård. 1995 beslöt Stockholms Läns Landsting att stänga mentalsjukhuset helt. Det gamla folkhemmet begravdes med Beckomberga.

Byggnaderna stod sedan tomma och förfallna i flera år och under den tiden övade ibland försvarsmakten i lokalerna. 2008 började man planera att bygga bostäder i de, K-märkta lokalerna och folk flyttar fortfarande in pö om pö. Nya hus byggs ännu i området. Det är bostadsrätter som kostar mycket pengar. 

När jag går från bussen hem ser jag klottret på en betongvägg: "skriken sitter kvar i hundra år".

Källor: Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida och muntliga


Av Emil Kvist