Hejsan!

Det ser ut som att du använder en gammal webbläsare vilket gör att denna sida kan se lite konstig ut. Vi rekommenderar att antingen byta till en nyare version, eller byta till Chrome eller Firefox.

Om du har Internet Explorer 9 eller senare och du fortfarande får detta meddelande kan du följa denna guide:

http://windows.microsoft.com/sv-se/internet-explorer/use-compatibility-view#ie=ie-9

Mitt magiska Stockholm

Jag klev in i Linas blåa bil, sätena var alldeles svarta. Vi pratade länge tills vi stannade vid Jennifers hus där stod också Phil. Han och Jennifer klev in i bilen. –Tagga kokpunkten, Sa han och gav Lina hennes födelsedags present från honom.

 – Jag har redan gett Linas present från mig till henne, sa jag.

 – Nej jag glömde den där uppe, sa Jennifer.

 – Men gå upp och hämta den då, sa Linas mamma vi hinner.

Medans Jennifer sprang upp i det orangea huset och hämtade presenten satt vi och snappade. När hon kom tillbaka hon Lina presenten och Lina öppnade plastpåsen medans Jennifer satte sig i baksätet och så började vi, åka till kokpunkten. Träden vi åkte förbi var alldeles ny gröna av våren.

När var på väg tillbaka gick vi om kring på Hornstull. Jag tyckte att det var alldeles för grått där.

 – Hallå kan inte vi åka tunnelbana till gröna lund imorgon? sa Lina.

- Ja det måste vi, sa Phil.

– Jag kan inte imorgon, jag ska åka till landet imorgon, sa Jennifer.

 – Okej, är det okej att vi åker ändå imorgon? sa jag.

– Ja absolut, det är okej, sa Jennifer.

Nästa dag åkte vi tillsammans till Slussen med den blå gråa tunnelbanan. Det var alldeles soligt och ljust ute när vi kom ut från tunnelbanestationen. Vi gick ner mot kajen ner vid gamla staden och den stora koppar statyn. När vi kom ner till kajen så tog vi fram våra SL kort. Blipp lät det när vi nuddade kortet mot den blå lilla apparaten. Glas dörrarna åkte upp och vi började gå mot färjan. Vinden blåste i håret när vi stod på djurgårdsfärjan. Det blå gråa vattnet guppade när färjan träffade det. Jag började se de stora karusellerna

Vi stannade vid bryggan sedan klev vi av den vita färjan och gick mot biljett kassan. Vi stod i kö i ca en kvart sedan betalade vi och blippade biljetten och sedan gick in genom de stora röda galler grindarna. Vi började springa mot kvasten som jag aldrig åkt förut. Jag var ganska feg när det gäller berg och dalbanor. Så vi ställde oss i kön och stod där i kanske 20 minuter. Sedan åkte vi och det pirrade i hela kroppen.


Av Ebba Somell